Om vikten av varumärken pratas det mycket. Hur de bäst byggs och hur de fylls med egenskaperna som förmedlas och förhoppningsvis accepteras av de tilltänkta kunderna. Varumärkens värde och betydelse ändras över tiden allt i samma takt som omvärlden förändras. Idag fick jag ett tydligt och väldigt konkret exempel på det.

Vi var i stan och gick in i en skoaffär. Jag kikade runt på vårnyheterna för att se om det var något som lockade. Än en gång kunde jag dock konstatera att jag är välförsedd.

Men, i ett hörn  butiken fanns ett ställ med Dr. Martens kängor och lågskor. Lite skyltar var det också i en högst ordinär butiksdisplay. Bredvid  Timberland, Converse, Dahlin och andra skomärken. Dr. Martens varumärke har ändrats rejält från när jag var i tonåren.

På 80-talet var det bara skinheads och punkare som hade Dr Martens. Det var ett klart ställningstagande att ha såna kängor. De hörde ihop med jeans tvättade med klorin för den rätta fläckiga stilen och en välrakad skalp. De fanns bara att köpa hos Sko-Uno på Gamla Brogatan, ingen annanstans.

När jag något år senare gjorde lumpen behövde jag ett par svarta kängor. Jag valde mellan Lundhags och ett par Dr Martens. Efter mycket vånda köpte jag ett par Dr Martens eftersom de gick att putsa ordentligt blanka. Jag var inte så förtjust i gummidelen av Lundhagskängorna.

Jag vågade knappt ha mina nya kängor på stan, jag var livrädd att misstas för en skinnskalle eller punkare och åka på stryk.

Nuförtiden är Dr. Martens betydligt mer mainstream och varumärket har en annan image och målgruppen ser troligen helt annorlunda ut nu mot då. Jag tycker det är en drastisk förändring av ett varumärke. Jag antar att det har varit en medveten strategi från tillverkarna att ändra varumärkets position sig för att nå en bredare marknad. Det är helt förståeligt och jag tycker de har lyckats fantastiskt bra. Kanske skulle jag köpa ett par nya Dr. Martens till i sommar? Jag vågar nog.

 

Dagens inlägg är #61/blogg100