Ibland känns det som att det bar gick åt pepparn eller att det är onödigt motlut. Det är nog en rätt vanlig mänsklig känsla att känna så. Jag gör det, andra gör det och jag tror faktiskt att alla gör det emellanåt. Det är inte helt enkelt att jämföra och värdera olika människors upplevelser av motgångar och djävelskap men ibland händer saker som får mig att inse att jag har det sjukt bra.

Såg på nyheterna om byn i Afghanistan som förstördes i ett jordskred och väldigt många människor dog. Eller den lilla flickan i Karlskrona som bragts om livet utan att fått den hjälp som vi tar för självklar. Tänker också på alla människor i Ukraina som står mitt i en fruktansvärd situation på gränsen till fullskaligt krig. Naturligtvis far tankarna också till lilla Baltikum som med sin historia av främmande herrar som behandlar länderna som sin egen bakgård, det är nog väldigt nervöst när den ryska björnen morrar och grymtar igen.

Jag har det ofattbart bra där jag sitter med Agda i soffan och sippar på ett glas rödvin. Jag vet att imorgon blir det nybakade croissanter och kokt ägg till frukost. Gott är livet på Rufsiga Rundan.

Jag är med i bloggutmaningen #blogg100 och idag är det dag 63/100