Idag testade jag mina gränser i skogen. Tänker inte på bilden av cykel mot träd eller selfien nedan.
Nej, idag testade jag att hoppa på riktigt i en liten backe hemmavid. Det kändes som att jag flög minst 10 meter både högt och långt. Tydliga bevis talar dock sitt språk och det var nog inte mer än någon meter. Det var kanske inte så högt heller, men bägge hjulen var i luften samtidigt!
Efter fjärde försöket kändes det lite stabilare men det är ett tag kvar till att det sitter.
Jag hittade också en lerig backe som jag gick upp och körde ner för några gånger. Varje gång pressade jag lite mer. Kul att känna att jag vågar och att grejorna funkar.
Passade också på att ta en av mina väldigt få selfies när jag tog igen mig i solen. Det blev inte så lång stund i solen eftersom jag var genomblöt och lerig efter lekstunden i skogen. Det är inte utan att jag ser fram mot lite värme igen så att lerpölarna blir lite varmare 🙂
Som jag sagt så många gånger förut är det en fantastisk förmån att bara gå ut i naturen och kunna röra sig fritt utan att det kostar ett öre.
Skulle någon vara sugen att ge sig ut i krokarna av Åkersberga har jag lagt ut en del spår här.
Jag är med i bloggutmaningen #Blogg100 och idag är det dag 15/100
Härligt att höra hur du njuter!
Till fullo. Verkligen.
Kul med cykelsäsong igen!
Verkligen. I vinter har jag lyckats cykla nästan hela tiden. Friskt och härligt 🙂
Hatten av
Tack 🙂
Tackar
Hopp är inte lätt, jag övar själv och blir modigare varje gång:-) härligt med utecykling, här uppe är det fortfarande snö kvar.
Halkade in här i och med bloggutmaningen, kul med fler som skriver om cykel!
Visst är det roligt att öva och pressa gränserna lite 🙂